Motstånd eller "den övre gränsens problem"

Med tanke på hur mycket vi vinner genom att öva på meditation och medveten närvaro, så verkar det obegripligt att inte fler ägnar sig åt det. Anledningen verkar vara att det finns en kraft i vårt psyke, som motsätter sig att vi övar på detta, och som ytterst motsätter sig att vi hittar varaktig frid och varaktigt välbefinnande.

I boken ”Hitta din livslust” skriver författaren Gay Hendricks om vad han kallar ”den övre gränsens problem”. Författaren undersökte vad folk i allmänhet mådde bra av: vilken mat, vilka aktiviteter, vilka livsomständigheter som fick dem att känna verkligt välbefinnande. Vad han lade märke till var, att när folk lagt om sin kost, börjat motionera och allmänt förbättrat sitt liv så att de hittat verkligt välbefinnande – då bröt de plötsligt av med något som de mådde dåligt av i stället! Det kunde vara något så enkelt som att äta en riktigt stor tårtbit, så att de blev trötta och illamående. Eller så kunde de starta ett gräl eller sätta igång med någon aktivitet som verkligen gjorde att de gick ner i durken. Varför?

Motstånd
Motstånd är en inre mekanism som motverkar vår medvetna ambition att ändra våra liv och börja må bättre. Freud talade om motstånd inom psykoterapin: patienterna kunde hitta på både det ena och det andra för att undgå att bli friska, trots att de självfallet sökte hälsa på det medvetna planet.

Motståndet mot förändring och läkning, kan ta sig en mängd uttryck. Vi kan skjuta upp eller glömma, till exempel. Eller så försvarar vi gamla ovanor och intalar oss att det är ”omöjligt” att få tid, lust eller ro till den eller den fridfulla eller utvecklande aktiviteten. Att boka upp sig på massor av arbete eller sociala aktiviteter är ytterligare ett sätt. De flesta känner nog igen sig i någon av strategierna.

Människan verkar faktiskt vara kluven när det gäller hur hon vill må. En del av henne längtar efter att leva i frid och i harmoni med sin innersta natur. En annan del klampar oberörd av denna längtan iväg åt ett annat håll, mot kortsiktiga belöningar och rent dåligmående.

Ironiskt är att det verkar vara själva det att må bra på riktigt, som vi gör motstånd mot. Att må bra för att vi presterat bra, köpt något eller fått någon annan typ av yttre belöning, är oftast helt okej för oss. Det gör vi inte motstånd mot. Men en stilla glädje, där vår personliga framgång och vårt personliga liv har kopplats bort, det tycks vi vilja undvika till varje pris.

Det finns psykologiska och andliga tankesystem som försöker förklara de här paradoxala tendenserna, men här ska vi bara försöka oss på, att praktiskt hantera dem.

Att hantera motstånd
Det verkar som att ju längre vi kommer på vägen mot inre frid, desto större blir motståndet och desto större behovet av att hitta en väg genom det, ett sätt att överskrida det. Hur ska man då göra detta?

Motstånd kan inte kämpas ned. Att göra motstånd mot motstånd skulle bara innebära att vi stannar kvar i den spända stämning vi skapat. Att å andra sidan låta motståndet styra, och fastna framför TV:n istället för att ta den där skogspromenaden, eller fastna framför datorn istället för att meditera, är förstås ingen lösning heller.

Mild disciplin i kombination med att vi uppmärksammar när vi distraheras från disciplinen, kan vara en väg att gå. Jag säger mild disciplin för att betona att det inte på något vis handlar om att vara sträng mot sig själv. Snarare handlar det om att sluta kräva så mycket av oss själva i det yttre, och istället lyssna på den inre, vänliga röst, som kan vägleda oss till frid.

Om vi anlägger en mild disciplin så kommer vi att märka när vi börjar vilja avvika från den. Om vi kan bibehålla åtminstone någon grad av närvaro och medvetenhet när våra motståndsmekanismer börjar göra sig gällande, och vi vill börja ta till någon distraktion istället för att vara närvarande, så är mycket vunnet. Då kan vi andas och praktisera närvaro även under attacker av rastlöshet.

Här är några hållpunkter för att handskas med motstånd:

*Lämna försvarliga luckor i almanackan med tid för dig själv, att andas, meditera och reflektera.

*Börja affirmera att du är villig att ändra dig och att det är möjligt för dig att leva ett fridfullt liv.

*När du känner rastlöshet komma krypande, möt den genom att andas och genom närvaro.

*Fortsätt på din väg mot ett lugnare och mer harmoniskt liv. Tyck om dig själv. På riktigt.

Bild benedeki